En av de applikationer jag använder mest i min Android-telefon är RSS-läsaren NewsRob. Närhelst jag får en minut över brukar jag öppna NewsRob och läsa mina favoritbloggar. Fördelen med en RSS-läsare är att du direkt får en översikt över vilka bloggar som uppdaterats. Dessutom anpassar NewsRob text/bild till mobiltelefonens mindre bildskärm och visar endast själva blogginlägget, inte menyer och annat som finns på den riktiga webbsidan.
NewsRob synkas automatiskt med Google Reader, så du måste ha ett Google-konto för att köra denna app. NewsRob finns att ladda ner i en fullt funktionell gratisversion och som en betalversion utan annonser och med extrafunktioner. Betalversionen kostar ca 5 EUR.
De flesta som arbetar med ljudinspelning använder då och då en equalizer, EQ. En EQ används för att justera ljudet så att det låter ”bättre”. Är man nybörjare är det lätt att bli besviken på det egna soundet, det låter helt enkelt inte lika bra som professionella inspelningar. Jag brukar då rekommendera att man ska ta fram en handfull referensfiler, dvs bra låtar/inspelningar andra gjort, och jämföra med sin egen inspelning. Då brukar det vara lättare att höra bristerna i sin egen inspelning.
Ett liknande sätt att lära sig förstå ljudinställningar är Logics utmärkta plugin Match EQ. Du lägger helt enkelt denna plugin på ett ljudspår, klickar på en referensfil och så visas referensfilens frekvenskurva. Nästa knapptryck kan kopiera referensfilens inställningar till din egen ljudfil. Viktigt att tänka på är att använda en referensfil med ungefär samma sound som din egen. Har din inspelning en mörk manlig sångröst bör även referensfilen ha det, annars kan resultatet bli lite missvisande.
Match EQ ska såklart inte användas rakt av utan eget omdöme. Du måste själv lyssna och finjustera ljudet så att det låter OK, inte enbart förlita dig på en plugin. Men som en snabb väg framåt att lära sig förstå hur EQ och ljudinställningar fungerar är Match EQ lysande. Du kan snabbt jämföra hur det låter, och du ser grafiskt var du behöver justera ljudet. Kolla gärna på nedanstående instruktionsfilm, den ger en bra introduktion till Match EQ.
Jag ”firar” fortfarande semester. Märkligt uttryck det där förresten, fira semester. Låter som om man går omkring lite halvpackad med serpentiner och partytuta. Anyway, ingen semester utan mina digitala polare. Jag försöker undvika att sitta vid datorn och mobilen alltför mycket, men lite kontakt med omvärlden måste jag ha. Jag tror inte på det där med att fullständigt kapa alla linor och göra sig totalt otillgänglig. Jag mår bra av att kommunicera och av att hålla koll på inboxen, nyhetsflödet, Facebook, mm.
I år är jag för första gången med Android på semestern. Jag införskaffade en HTC Legend och den har visat sig vara en riktigt kul leksak och en fantastisk nyttopryl. Mer om det i ett annat inlägg. Jag tänkte bara visa mina semesterkompisar bredvid varandra, skönt vilande i gröngräset. Visst är de snygga ihop?
Som ljudproducent använder jag dagligen olika ljudeffektbibliotek. Hollywood Edge, Digiffects Power Pack, mfl. Ursprungligen är de köpta på CD, men jag har för enkelhetens skull rippat filerna och lagt på en extern hårddisk. Åtkomsten blir snabbare så. Dessutom spelar jag ibland in mina egna ljudeffekter eller köper dem online. Sammantaget har jag tusentals ljudeffekter och ska man hitta rätt bland dessa gäller det att ljudfilerna har bra beskrivande namn och ännu hellre är taggade med med sk meta-data. En ljudeffekt inspelad i skogen kan tex heta ”Forest_birds_early_spring_morning_distant_river.wav”. Idealiskt är om ljudfilen dessutom är taggad med ord som tex bird, spring, forest, wind, leaves, etc. Allt för att underlätta sökandet.
Man kan naturligtvis använda datorns inbyggda sökfunktioner i Utforskaren eller Finder, men det är mycket enklare att använda ett dedikerat program som kan läsa metadata. Dessa program ger bättre sökresultat och har även många bra extrafunktioner, som tex uppspelning och interaktion med din DAW (ljudediteringsprogram). Själv använder jag sedan länge utmärkta AudioFinder (OSX), men det finns flera andra bra alternativ: NetMix (OSX + Windows), BaseHead (OSX + Windows), Library Monkey (OSX), Snapper (OSX), Soundminer (OSX + Windows), Twisted Wave (OSX). Använder du regelbundet ljudeffekter rekommenderar jag starkt ett av ovanstående program, du kommer att spara mycket tid.
Jag är på semester. Just nu bloggar jag minimalt och fyller istället tiden med krabbfiske, räkfest, bad, studs på hoppmattor och glassätning. Kort sagt jag gör det man ska göra när man är ledig. Ja just det ja, jag är ju egen företagare så jag inledde första semesterveckan med ett sista-minuten-jobb som inte kunde vänta. Medan familjen njöt strandliv spenderade jag ett par arbetsdagar på att översatta/adaptera bugaboo.com till svenska, resultatet lär du kunna se online efter sommaren.
Men nu får det vara nock. Jag tittar ytterst misstänksamt på telefonen när den ringer, eventuella jobbsamtal ”råkar” jag missa. Det är ju så förbaskat dålig täckning i Strömstad, måste vara norrbaggarnas sändare som stör . Mailen är satt på autoreply, ”jag svarar på ditt mail efter semestern”. Sanningen att säga så svarar jag nog samma dag, men allt för att folk inte ska ha för höga förväntningar på min tillgänglighet. Även en frilansare behöver sin ledighet. Jag är tillbaka i tjänst när en av följande faktorer inträffar: kalendern visar 9 augusti ELLER någon med en snuskigt stor budget kontaktar mig.
Första gången jag stötte på programmet Audio Hijack Pro från Rogue Amoeba var när jag behövde ett ljud som var inbäddat i en flash-film. Det finns säkert smarta sätt att ladda ner inbakade ljud, men just då framstod Audio Hijack Pro som en snabb lösning. Detta Mac-program adderar ett virtuellt ljudkort till din dator (Soundflower) som används för att spela in ljud från valfri applikation. Det kan handla om strömmande ljud från webbradiokanaler, ljud från Youtube-klipp, Skype-samtal eller från datorns inbyggda mikrofon. Det du hör, det kan du spela in.
Jag använder Audio Hijack Pro ganska ofta och tycker att det är ett väldigt finurligt program. Att direkt kunna spela in ljudet från källan har sparat mig mycket tid, det är oftast det enklaste sättet att få en kopia av samma kvalitet som det ljud du hör. Programmet kostar 32 USD och kan köpas direkt från tillverkarens hemsida.
Du har säkert sett de coola retrobilderna alla ägare av en iPhone kan ta. Mina iPhone-polare på Facebook fyller sina fotoalbum med dessa 60-talsliknande bilder. Med appen Hipstamatic kan man få en skön retrostil på sina fotografier. Jag har letat och testat några liknande appar för Android, jag är ju numera stolt ägare av en HTC Legend. Det finns några olika alternativ: FX Camera och Camera Illusion är två helt OK appar, men den som fick mig att fastna var Vignette. Visserligen en betal-app, men 2,99 brittiska pund (ca 34 kr) är inte mycket att orda om. Det finns en gratis demo på Android Market, med begränsad bildstorlek men alla funktioner i övrigt fullt fungerande.
Jag har det senaste dygnet haft väldigt kul med min mobilkamera. Vignette har över 60 olika kamera- och filtereffekter och över 20 olika sorters ramar att välja mellan. Överexponering, rödstick, svartvitt och urblekt, mm. Fenomenet är ganska märkligt egentligen. När våra mobilkameror äntligen börjar bli någorlunda dugliga då söker vi oss tillbaka till 60-talets usla men ack så charmiga look. Jag är helsåld. För Android är Vignette just nu den bästa foto-appen.
Igår hände det. Jag blev med Android. Efter mycket tänkande fram och tillbaka är jag numera stolt ägare till en HTC Legend. Det är med tvekan jag skaffar en telefon med touch-skärm, då mina tidigare erfarenheter inte varit så positiva. Min gamla trotjänare Nokia E72 har fysiska knappar och det gillar jag skarpt. Men det finns andra orsaker till att skaffa en Android-lur, främsta skälet stavas Google. Jag har lagt många av mina ägg i Googles korg och med en Android-telefon har jag direkt access till applikationer som Googles Gmail, kontakter och kalender. Detta kan man i och för sig även få med en iPhone, som också stod på inköpslistan, men integrationen med Google är 100% med Android.
Valet stod mellan HTC Legend, HTC Desire och Nexus One. Nexus One och Desire har fördelen av snabbare processor och större skärm medan Legend har ett mindre smidigare format, otroligt snygg design och marknadens bästa byggkvalitet (enligt tidningen M3). Denna aluminiumtelefon kommer att matcha min Macbook Pro alldeles utmärkt.
Vad är då mina första intryck? Ja för det första inser jag att det kommer att ta ett tag att bli kompis med touch-skärmen. Första tryckningarna slutade i rena rappakaljan, men jag har redan börjat hitta tekniken. Utan tvekan är fysiska knappar som på Nokia E72 bättre och snabbare för att skriva textmeddelanden. Men integrationen med Gmail, kontakter och kalender är som en dröm. Direkt efter att jag slagit på telefonen och angett mina kontouppgifter rasslade det till och alla mail, kontakter och kalenderuppgifter var i perfekt synk med mitt Google-konto. Facebook likaså, deras Android-applikation funkar klockrent.
Ett jätteplus jag inte var medveten om innan är att Google bjuder på en gratis GPS-navigator via programmet Google Maps. Allt låg förinstallerat på telefonen och klart, gps-navigation i mobilen brukar annars kosta en slant. Några fler första intryck? Ja, telefonen känns väldigt snabb och responsiv, den reagerar direkt på mina tryckningar. Den är också otroligt snygg, jag tror det är den vackraste telefon jag ägt (och jag har haft några stycken).
Det överhängande orosmolnet är batteritiden, men detta är ju ett problem denna telefon delar med alla andra smartphones med stor skärm. Batteriet lär behöva laddas dagligen, ett minus jämfört med E72:an som lätt tuffar på i nästan en vecka. Jag tror att jag kommer att vara nöjd med Android och HTC Legend, och jag kommer definitivt att skriva mer om detta här på bloggen. Nu ska jag ut på app-jakt, jag undrar om det månne finns en Hipstamatic-app för Android? Du vet, fotoprogrammet med gammaldags bilder alla iPhone-ägare lusar ner Facebook med. Det vore coolt om det fanns en motsvarighet för Android. Du kanske har ett tips?
Inom ljudbranschen pågår en ständig kapprustning och jakt på den ultimata tekniken. Jag erkänner villigt att jag själv är en del av den. Är det inte ett vintage mikrofon-preamp som toppar inköpslistan så är det en svindyr digitalomvandlare eller ett par högtalare med många nollor på prislappen. Tekniken ÄR viktig, men den är verkligen inte allt. Minst lika viktig är producentens kompetens att hantera utrustningen och bra akustik i inspelningslokalen.
Jag läste nyligen ett inlägg av fotografen Lee Morris. Han lät göra ett spännande experiment, han genomförde en fotosession med en iPhone 3Gs, utan att berätta vilken kamera han använt. När han bad sina läsare att recensera bilderna fick han kommentarer som ”dina bästa bilder någonsin” etc. Visst, han använde professionella modeller, ljussättning och sminkning, men fotograferingen med en billig iPhone istället för kameror i hundratusenkronorsklassen visar ändå att människorna bakom tekniken är det viktigaste.
Det är fullt möjligt att producera en hitlåt vid köksbordet, bara låten och framförandet är bra. Det går jättebra att spela in radioreklam med väldigt enkel utrustning, bara manus och skådespelare är i toppklass. Låt inte utrustningen vara ett hinder – dagens billiga men välljudande hemstudioteknik ger oändliga möjligheter att skapa mästerverk. Enda hindret är vi själva.
Att jobba i molnet, dvs att använda webbaserade applikationer istället för program på din dator, är en starkt växande trend. Webbmail är ett bra exempel, men sista året har det kommit bra applikationer för grundläggande Office-arbete. Microsoft, Google och Zoho är några av aktörerna som erbjuder gratis program på nätet. Men varför använda program i molnet? Microsoft Word funkar ju utmärkt, liksom mitt mailprogram? Absolut, men fördelarna med webben är stora, inte minst för en frilansare som jag, som ofta är på rörlig fot och sitter än här och än där och arbetar.
Att alltid ha åtkomst till alla mail och dokument, oavsett vilken dator jag sitter vid är ett stort framsteg. Dessutom är det en säkerhetsaspekt, troligen ligger filerna säkrare hos en aktör som Google eller Microsoft, än på en lokal dator som kan gå sönder eller bli stulen. Dock finns det risker även med att ha filerna i molnet, Tommy k Johansson beskriver här mardrömmen när Google stänger ner hans konto. Ingen åtkomst till vare sig mail eller filer, som tur var löste det sig till slut.
Jag har själv valt Googles lösning. Deras webbmail, Gmail, är det bästa mailprogram jag använt, även jämfört med lokalt installerade program. Googles version av Office, Google Docs, är en OK lösning, men Microsofts är avsevärt bättre. För mig överväger dock enkelheten med att ha allt samlat på ett och samma ställe så jag kör Google.
När jag arbetar skickar jag idag ofta manus och korrektur via en länk till Google Docs. Jag kan ställa in rättigheterna så att mottagaren både kan läsa och redigera dokumentet. Det är stora fördelar med detta arbetssätt, alla inblandade håller sig till samma dokument, inga versioner ute på vift. Alla är dock inte vana vid detta arbetssätt, jag märker att många fortfarande föredrar gamla trygga Word. Men i och med nya Microsoft Office Live tror jag att även inbitna Word-användare kan börja uppskatta fördelarna med webbaserat arbete.
. Mailen är satt på autoreply, ”jag svarar på ditt mail efter semestern”. Sanningen att säga så svarar jag nog samma dag, men allt för att folk inte ska ha för höga förväntningar på min tillgänglighet. Även en frilansare behöver sin ledighet. Jag är tillbaka i tjänst när en av följande faktorer inträffar: kalendern visar 9 augusti ELLER någon med en snuskigt stor budget kontaktar mig.
